tisdag 15 juli 2014

Vecka 36-37

Donnan hade vid senaste mvc-besöket fixerat sig, bered att borra sin väg ut men än så länge bara med en konstant tryck på blåsan. Tack och tack. Vi skrev ett förlossningsbrev innehållande önskemål om smärtlindring, klippande eller inte klippande av navelsträng och behandling från personalen. Skrev att jag inte ville bli daltad med. Ångrar mig idag. Vill bli daltad med hela tiden. Helst påklädd, matad och fläktad mest jämt. Att sova är numera en lögn. För om hen bestämmer sig för att röra sig betyder det en förflyttning av hela mitt innanmäte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar